Skattetrycket i Sverige har sjunkit under se senaste åren, men är fortfarande bland det högsta i OECD. Utbildning, flit och ansträngning straffbeskattas i dag genom den statliga inkomstskatten.
För många yrken som kräver lång högskoleutbildning, exempelvis ingenjörer, läkare och lärare innebär dagens marginalskatter att man får behålla mindre än hälften av lönen på varje extra arbetad timme. Det var knappast tanken när 1990-talets stora skattereform genomfördes och principen om ”hälften kvar” slogs fast. I dag kan paradoxala effekter också uppstå där timlönen efter skatt blir lägre för den som arbetar 45 timmar i veckan än för den som arbetar 30.
Liberalerna har en lång tradition av att driva på för lägre marginalskatter. Genom Januariavtalet avskaffades den skadliga värnskatten och nyligen togs även avtrappningen av jobbskatteavdraget bort. Båda reformerna har visat sig vara betydligt mer lönsamma än vad kritikerna påstod.
En studie från 2024 av Svenskt Näringsliv visar att avskaffandet av värnskatten genererade sex miljarder kronor mer till statskassan och hade en självfinansieringsgrad på omkring 200 procent. Sänkta marginalskatter kan alltså både stärka arbetslinjen och samtidigt ge ökade resurser till skola, försvar och sjukvård.
Nu är det dags att ta nästa steg: att halvera den statliga inkomstskatten. Det finns två huvudsakliga skäl till detta.
1. Utbildning ska uppmuntras, inte bestraffas. Att utbilda sig innebär år av studier, uteblivna inkomster och ofta studieskulder. Den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet hinner tjäna hundratusentals kronor medan den som studerar halkar efter ekonomiskt. För att systemet ska vara rättvist – och för att fler ska våga satsa på lång utbildning – måste det också vara möjligt att komma ikapp. Lägre marginalskatter gör att investeringar i utbildning faktiskt lönar sig över tid.
2. Det genererar tillväxt och skatteintäkter. Erfarenheten från tidigare reformer visar att när fler arbetar mer, vidareutbildar sig och väljer att stanna och verka i Sverige växer skattebasen. Det stärker statens långsiktiga intäkter och ger mer resurser till skola, försvar och sjukvård.
Sveriges tillväxt har legat på den undre halvan av EU:s tillväxtliga varje år sedan 2015, med undantag för pandemiåret 2020. Det kan låta abstrakt, men i praktiken innebär det att Sverige gradvis halkar efter och blir fattigare i relation till omvärlden. På sikt hotas både vår konkurrenskraft och möjligheten för svenska företag att erbjuda attraktiva löner i en global ekonomi.
Ska Sverige även framöver vara ett land där utbildning, ansvarstagande och hårt arbete lönar sig krävs modiga och tydliga reformer. Att halvera den statliga inkomstskatten är en sådan reform – nödvändig för tillväxten, rättvis för individen och klok för välfärdens långsiktiga finansiering.
Även här i Norrtälje fortsätter vi att arbeta för lägre skatter, inklusive en sänkt kommunalskatt. Det gör vi för att fler ska få mer kvar i plånboken och större frihet att forma sina egna liv.