Trygghet och glädje

Norrtälje kommuns skolor ska präglas av trygghet och glädje. Därför vill vi:

  • Rusta upp skolor och skolgårdar så att de är trygga och trivsamma. Menar vi allvar med att vi vill satsa på eleverna måste det också synas. Ofräscha duschar och omklädningsrum får inte förekomma. De statliga stöd som går att söka för detta ska kommunen ansöka om.
  • Tillämpa syskonförtur till förskolor och grundskolor i så stor utsträckning som det är möjligt. Det är bra för elevernas trygghet att gå på samma skola som sina syskon och det underlättar föräldrarnas pussel för att få vardagslivet att fungera.
  • Införa trivselledare på alla grundskolor för att göra rasterna både roligare och tryggare. Trivselprogrammet innebär att utvalda elever från årskurs 3–9 på skolan planerar och organiserar strukturerade aktiviteter och lekar på rasterna för ökad aktivitet och trygghet för alla elever på skolan. Läs mer om    trivselledare här.
  • Tillämpa nolltolerans mot mobbning, trakasserier och kränkningar. Vi är övertygade om att det går att stoppa mobbningen på våra skolor. Det finns bara en tydlig väg: nolltolerans. Skolornas antiomobbningsplaner måste användas mer aktivt än idag, elever i årskurs F-6 bör ges rätt att utse elevskyddsombud och vi vill att det ska finnas vuxna barnskyddsombud som företräder barnen, som ges samma ställning som skyddsombud.

    Brott som begås i skolan ska polisanmälas. Skolor som aldrig rapporterar några kränkningar behöver kontaktas med en fråga om hur det kommer sig. Är allt frid och fröjd eller saknas det kunskap? De skolor som lyckas i sitt arbete mot mobbning, trakasserier och kränkningar har konsekvent arbetat med att förändra attityder på alla nivåer från rektor och genom hela organisationen. Införandet av trivselledare och riktlinjer för hantering av mobiltelefoner kan också användas i detta arbete. För ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan.

    Vi behöver även få bättre kännedom om omfattningen av trakasserier, särskilt sexuella trakasserier. I Norrtälje skulle frågor om detta kunna ställas i TiNK-enkäten, det vill säga den undersökning som Trygg i Norrtälje kommun genomför vartannat år och som besvaras av elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt de som går andra året på gymnasiet. Det är angeläget att vi tidigt upptäcker och motverkar oönskade attityder och beteenden.

  • Genomföra ett värdegrundsarbete där samtliga elever får utbildning och information om frågor såsom HBTQ, mänskliga rättigheter, mobbning, kränkningar och trakasserier, särskilt sexuella trakasserier. Motsvarande frågor bör även följas upp, exempelvis i TiNK-enkäten.
  • Utbilda skolledare och lärare i hedersrelaterad problematik och vad man kan göra för att stävja detta i skolan.
  • Sätta ett tak för hur långa skolskjutsar får vara. Långa res- och väntetider ska om möjligt undvikas. Totala väntetiden under en skoldag bör inte överstiga 60 minuter och restiden per resa bör inte överstiga 60 minuter. Elever med lång resväg bör inte ha lång väntetid. För elever i årskurs F-3 bör restiden per resa inte överstiga 30 minuter.

 

Arbetsro, ordning och reda

Norrtälje kommuns skolor ska präglas av arbetsro, ordning och reda. Därför vill vi:

  • Upprätta en tydlig lokalförsörjningsplan för att motverka oro för ombyggnationer, omorganisationer, platsbrist och skolnedläggningar. Elever ska inte hänvisas till tillfälliga paviljonglösningar (baracker) i annat än i undantagsfall. Den utlovade högstadieskolan i Norrtälje behöver byggas och beslut om ombyggnad alternativt avveckling av Parkskolan och uppförande av en ny tre-parallell F-6 skola för ca 500 elever behöver tas omgående.
  • Upprätta riktlinjer för hantering av mobiltelefoner under skoltid – på alla skolor.
  • Vidta åtgärder direkt om en elev stör undervisningen eller har ogiltig frånvaro.
  • Bevilja ledigheter för elever restriktivt.
  • Verkställa beslutet i folkomröstningen. Bygdeskolorna ska utvecklas och kvalitetssäkras. En långsiktig trygghet är också avgörande för möjligheten att rekrytera och behålla bra lärare i kommunens bygdeskolor. Vi vill behålla Rånäs skola och återuppta verksamheten vid Närtuna skola, Singö skola, Herrängs skola, Björkö-Arholma skola samt Rådmansö högstadium förutsatt att elevunderlaget är i motsvarande storleksordning som innan nedläggningarna och att det går att rekrytera lärare som kan bedriva undervisning med god kvalitet.

    Vi vill även se en rättvis resursfördelning mellan skolorna.

  • Säkerställa att alla skolor är rökfria. Skolan ska inte vara ett ställa där man lär sig röka. Trots att rökrutor förbjöds redan 1994 bolmas det för fullt på en del skolgårdar. Majoriteten av skolgårdarna har skyltar eller dekaler om att rökning är förbjuden, samtidigt som det finns askkoppar, rökrutor eller vindskydd för rökare. Kommunen behöver prioritera röktillsynen och söka det bidrag som finns för att göra detta från länsstyrelsen. Rodengymnasiet tillhör en av de skolor som i länsstyrelsens stickprovskontroller fått anmärkning.

Kvalitet

Norrtälje kommuns skolor ska präglas av kvalitet. Därför vill vi:

  • Öka studiemotivationen! Det största hindret mot höjda studieresultat är bristande studiemotivation. Vi vet att elever till föräldrar som saknar högre utbildning är mer studietrötta och mindre motiverade än andra elever. Vi vet också att ca 35% av gymnasieeleverna i Norrtälje tycker att de har dålig koll på möjligheterna efter gymnasiet och att dessa anser att studievägledare är viktigast för att få den informationen. Vi vill därför stärka studievägledarnas roll för att få fler att upptäcka de akademiska yrken som finns, samarbeta med universitet och högskolor för att väcka intresse för högre utbildning samt ge lärare och föräldrar verktyg för att öka studiemotivationen. Fräscha skollokaler och en trygg skolmiljö är också en viktig del i detta.
  • Höja lärarnas status genom att tydligt klargöra att det är läraren som bestämmer i klassrummet och bäst vet vad som fungerar i undervisningen (till skillnad från vad samverkansstyret beslutat i sitt skolutvecklingsprogram).
  • Höja lönerna för såväl lärare som skolledare för att öka dessa yrkens attraktivitet.
  • Lyfta fram kompetenta lärare genom att skapa goda karriärmöjligheter för duktiga lärare, till exempel genom att skapa lektorstjänster och andra särskild kvalificerade tjänster, såsom förstelärare.
  • Skapa en traineeutbildning för potentiella framtida rektorer så att skickliga lärare med goda ledaregenskaper får utbildning innan de erbjuds en rektorstjänst.
  • Möjliggöra för skolledarna att fokusera på det pedagogiska ledarskapet. Exempelvis kan det ifrågasättas om rektorer ska ha personalansvaret för elevhälsan och om inte en del är rektorer eller förskolechefer för allt för stora enheter och allt för många skolor. Ett alternativ kan även vara att inför fler biträdande rektorer.
  • Låta lärare vara lärare, avlasta administration såsom central rättning av nationella prov. Central rättning av nationella prov är även bra för att garantera kvaliteten och likvärdigheten i bedömningen och skulle med fördel kunna göras av pensionerade lärare.
  • Skapa en vikariebank med heltidsanställda lärare på den centrala förvaltningen, för att säkerställa att elever får den undervisning de har rätt till även om en lärare är sjuk. Detta är särskilt viktigt för att kunna garantera god kvalitet på mindre skolor.
  • Göra det möjligt för alla elever att utvecklas efter sina förutsättningar. De elever som har störst behov ska få mest stöd, men även duktiga elever behöver få de utmaningar de behöver för att motiveras i sitt skolarbete. Särskilt pojkars meritvärden behöver höjas, liksom meritvärdet för de elever som har föräldrar utan akademisk bakgrund samt nyinvandrade elever. Det är en stor brist att det saknas verksamhetsmål för dessa elevergrupper i barn- och skolnämndens verksamhetsplan.
  • Prioritera specialpedagogiskt stöd och tillgång till speciallärare, och erbjuda elever hjälp oavsett om de har en diagnos eller inte. Diagnos ska inte vara en förutsättning för stöd.
  • Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Toruretts syndrom och språkstörningar, ska erbjudas pedagogik som anpassas efter deras behov. Insatser ska inte bara begränsas till miljöanpassningar och hjälpmedel.
  • Tillåta särskilda utbildningsgrupper inom grundskolan för elever med NPF-diagnos, precis som det finns ett FLEX-program för dessa elever på Rodengymnasiet.
  • Öka det kollegiala lärandet och fortsätt satsa på så kallade pedagogiska bokslut. Det är inte bara ekonomi som ska följas upp – även de pedagogiska resultaten måste följas upp regelbundet. Vi ser gärna ett kollegialt lärande över kommungränser och goda exempel kan även inhämtas i samarbete med kommunens friskolor.
  • Erbjuda läxhjälp.
  • Erbjuda stödundervisning på loven för elever som inte ännu nått kunskapsmålen.
  • Arbeta fram ett kort- respektive långsiktigt program och metoder för hur skolan ska arbeta kompensatoriskt för att höja pojkars skolresultat och för andra svagpresterande elevgrupper. Det finns många individuella undantag, men vi kan inte acceptera att endast 71% av pojkarna uppnår kunskapsmålen i samtliga ämnen i nian när samma siffra för flickor är 83%. Inte heller kan vi acceptera att endast 72% av eleverna med föräldrar utan högre utbildning klarar kunskapsmålen, medan samma siffra för elever med föräldrar som har högre utbildning är 91%.
  • Utveckla det fria skolvalet till ett aktivt skolval där alla skolor ingår. Idag placeras alla elever i en kommunal skola. Vi vill se ett större engagemang från föräldrar och elever när det ska väljas skola och föreslår därför att man inför ett aktivt skolval där alla skolor ingår.
  • Tillåta kommunala skolor att profilera sig, eller ha olika inriktningar, till exempel engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser.
  • Säkerställa att skattepengar används till rätt saker. Därför vill vi utreda varför kommunens kostnader avviker från den standardkostnad som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beräknat.
  • Säkerställa att skolor får ersättning utifrån strukturella faktorer (föräldrars utbildningsbakgrund etc.). För närvarande fördelas 5 procent med hänsyn till socioekonomiska förutsättningar. Det räcker inte för att säkerställa likvärdighet i undervisningen.
  • Göra en kulturförflyttning inom ”skolan” i Norrtälje. Det innebär bland annat ett brett aktivt arbete med beteenden, attityder och värderingar om vikten av utbildning och kunskap – i alla led, horisontellt och vertikalt, från politiker, tjänstemän, skolor, hem, ort/bygd till näringsliv och lokal media.
  • Grundskolan behöver oftare och regelbundet följa upp elevernas upplevelser av skolan för att kunna mäta vilka effekter arbetet med ständiga förbättringar ger.

Förskola

Förskolan ska ta tillvara barns naturliga lust att lära och ge en trygg och säker omsorg. Verksamheten ska ledas av legitimerade förskollärare och genom en blandning av lek och pedagogik utvecklas barn och lär sig om världen. Därför vill vi:

  • Ge alla barn möjlighet att delta i förskolans heldagsverksamhet. Förskolan är till för barnen, även barn till arbetslösa och föräldralediga. Barn till utrikesfödda stimuleras i sin språkutveckling och klarar i större utsträckning grundskolan genom att delta i förskolan.
  • Ersätta paviljonglösningar (baracker) med permanenta lösningar. Det gäller t.ex. Blåklintens förskola och Palettens förskola. Det är också olyckligt att den nya förskolan i hamnen (Vega) kommit att endast bestå av paviljonger (baracker) och även denna förskola bör få en mer permanent lokallösning.
  • Rusta upp förskolelokaler och förskolgårdar med de statliga bidrag som kan erhållas för detta. Det är inte rimligt att det finns skolgårdar där 83 barn ska dela på en gunga. Vi vill se skolgårdar som skapar nyfikenhet för alla fem sinnen.
  • Säkerställa att det inte råder brist på förskoleplatser. En eftersatt planering innebär idag att det finns föräldrar som måste hämta sina barn på olika förskolor.
  • fler män att arbeta inom förskolan, t.ex. genom att anpassa VFU (verksamhetsförlagd utbildning/praktik) så att män på förskollärarutbildningen får komma till en förskola där även andra män arbetar i en barngrupp och genom att sätta ett tydligt och konkret mål att 10 procent av våra medarbetare på förskolorna ska vara män år 2022.
  • Göra debiteringen av förskolavgiften mer begriplig. Idag betalar föräldrar mer för förskoleplatsen under sommarmånaderna än övriga månader. Vi tycker att avgiften ska vara densamma alla månader.
  • Uppmunta till samarbete mellan idrottsföreningar och fritidsverksamhet samt förskoleverksamhet, t.ex. genom att låta idrottföreningar komma till skolorna och erbjuda sin verksamhet där.

Gymnasieskola

Det är viktigt att motivera kommunens ungdomar till gymnasiestudier för att höja utbildningsnivån i kommunen liksom att slutföra sina gymnasiestudier med fullständiga betyg. Därför vill vi:

  • Sträva efter att erbjuda alla nationella program i gymnasieskolan.
  • Ha en intagning som är öppen i alla sökomgångar, så att kommunens elever som efter första eller andra sökningen inte har tagits in på sitt förstahandsval har möjlighet att tänka om.
  • Öka möjligheten till samläsning mellan olika program och årskurser samt samarbete med andra aktörer i syfte att öka möjligheterna för intag till alla program på gymnasieskolorna i vår kommun, även då antalet sökande är litet.
  • Utreda reglerna för inackorderingsbidrag och möjligheterna till ett elevhem i Norrtälje för att underlätta för elever i kommunens ytterområden eller från andra kommuner att studera på gymnasieskolor i vår kommun.
  • Stimulera entreprenörskap genom utökat samarbete med Ung Företagsamhet och likande organisationer. UF-företagande ska erbjudas alla på gymnasiet.
  • Öka studiemotivationen! Det största hindret mot höjda studieresultat är bristande studiemotivation. Vi vet att elever till föräldrar som saknar högre utbildning är mer studietrötta och mindre motiverade än andra elever. Vi vet också att ca 35% av gymnasieeleverna i Norrtälje tycker att de har dålig koll på möjligheterna efter gymnasiet, och att dessa anser att studievägledare är viktigast för att få den informationen. Vi vill därför stärka studievägledarnas roll för att få fler att upptäcka de akademiska yrken som finns, samarbeta med universitet och högskolor för att väcka intresse för högre utbildning samt ge lärare och föräldrar verktyg för att öka studiemotivationen. Fräscha skollokaler och en trygg skolmiljö är också en viktig del i detta.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning är viktig för att kunna höja kommunens utbildningsnivå. Det gäller särskilt ungdomar utan behörighet från gymnasieskolan och som vill kunna studera vidare.

Vår politik

En riktigt bra skola för alla barn, och en integrationspolitik som både ställer krav och skapar möjligheter. Svårare än så behöver det inte vara att kliva in i framtiden.

ALLT BÖRJAR MED EN BRA SKOLA
INTEGRATIONSPOLITIK SOM MINSKAR KLYFTORNA
FRAMTIDEN ÄR LIBERAL

 

No response

Vill du veta mer om vår politik eller ha kontakt med Liberalerna där du bor? Lämna din e-postadress här, så hör vi av oss.

Vi använder din adress enbart för att skicka information om Liberalerna. Läs mer här.