Förslaget till ny skolstruktur är ett av de viktigaste besluten som kommer att fattas under denna mandatperiod. Liberalerna har därför hela tiden påpekat vikten av ett bra beslutsunderlag. Det var därför Liberalerna tog initiativ till att en skolutredning skulle göras.

Nu är skolutredningen klar. Den slår fast att skolstrukturen inte har någon direkt påverkan på kvaliteten eller attraktiviteten för de kommunala grundskolorna. Istället väljer därför S+MP+C att anföra svagare argument som indirekt kan påverka kvaliteten i undervisningen, såsom vikten av kollegialt lärande och de små skolornas sårbarhet om en lärare blir sjuk.

På dessa problem finns dock andra lösningar än nedläggning. Att argumenten är svaga blir uppenbart när man ser hur selektivt S+MP+C väljer att tillämpa dem. Skulle argumenten accepteras borde betydligt fler skolor läggas ner. Med dessa argument skulle man rent av kunna lägga ner alla småföretag också. Hur urvalet egentligen gått till kan man undra.

De ekonomiska konsekvenserna av att lägga ner Singö, Närtuna, Herräng, Rånäs och Björkö-Arholma är mycket oklara. Det framhålls hur dyra de små skolorna är. Räknat per elev. Vad snittkostnaden är per elev inom kommunen som helhet har man inte räknat på. Det gör det svårt att göra en rättvis jämförelse.

Hur stor besparingen är eller vilken effektivisering det aktuella förslaget medför framgår inte alls. När ärendet behandlades på barn- och skolnämndens arbetsutskott kom man efter lite huvudräkning fram till att det på sikt kunde handla om fem miljoner kronor per år, om nämnden blev av med hyreskostnaderna. Även om barn- och skolnämnden blir av med hyreskostnaderna innebär dock det att kostnaden bara flyttas över till ett annat kontor inom kommunförvaltningen. Såvida inte lokalerna kan säljas tycks förslaget inte medföra någon besparing alls för skattebetalarna.

Det är beklagligt att de ekonomiska faktorerna behandlas med sådant ointresse av S+MP+C. Enligt SKL:s rapport ”Öppna jämförelser” är skolverksamheten i Norrtälje tolv procent dyrare än vad den borde vara, även med hänsyn tagen till grad av glesbygd, avstånd etcetera. Med en budget på 1 miljard kronor per år innebär det att skolverksamheten kostar 120 miljoner kronor mer per år än vad den borde göra.

Var finns det svarta hålet? Skolförslaget ger inget svar på denna fråga. Även om förslaget till ny skolstruktur skulle medföra en besparing på fem miljoner, verkar det som om det i så fall finns 115 miljoner kronor att spara någon annan stans. Det kanske skulle vara en mer intressant fråga att diskutera än skolnedläggningar?

Skolutredningen framhöll en punkt som särskilt viktig för att Norrtälje skulle bli en framgångsrik skolkommun: politisk enighet och samsyn. Det verkar dock S+MP+C redan ha glömt bort. Den politiska oenigheten är till följd av detta större än tidigare och risken är stor att de genvägar man tagit istället blir omvägar.

Någon arbetsro är inte heller att vänta för skolorna på länge. Något klart besked om att de skolor som inte föreslås läggas ner nu är fredade finns inte, tvärtom ska det göras en årlig översyn. Man ska naturligtvis alltid se över sin verksamhet, men här är budskapet tydligt: fler skolnedläggningar är att vänta. Den ständiga diskussionen om nedläggning är i sig farlig och gör det knappast lättare att rekrytera lärare till de små skolorna.

I förslaget lyfts Nyköpings kommun som ett gott exempel. Där har man ersatt alla kommunala högstadieskolor med en enda stor högstadieskola. Vad vill man ha sagt med det?

Liberalerna beklagar att S+MP+C är beredda att fatta beslut på svaga grunder. Ett beslut i en så viktig fråga får inte bara bygga på allmänt tyckande, lösa antaganden eller på ett hafsverk av kompromisser inom minoritetsstyret. Liberalerna kommer inte att ställa sig bakom S+MP+C:s förslag.