L vill utveckla vården – SD vill skrota närakuterna

Varje patient måste få vård i rätt tid och på rätt plats, utifrån sina behov. Därför behövs tydliga vårdnivåer – och närakuterna för barn och vuxna fyller ett mycket tydligt behov. Därför är det så oroande att Sverigedemokraterna vill lägga ned denna vårdform. Och det snabbt – i stora delar av länet redan till årets slut.

I hälso- och sjukvårdsnämnden i november 2021 föreslår Sverigedemokraterna ”att avveckla vårdformen närakuter i samband med avtalets upphörande 2022-12-31.” Beslutet gällde just de närakuter vars avtal behövde förlängas. Det måste tolkas som ett akut (!) hot även mot Norrtäljes närakut.

Känner Sverigedemokraterna, som skriver repliken ”Liberalernas sjukvård skapar organisatoriskt kaos” inte till sin egen politik? Eller vill man inte kännas vid den?

Man vet förstås att närakuterna är populära. Och de är ingen tillfällig paniklösning. Tvärtom är närakuterna en viktig del av den långsiktiga utveckling av vården som vi liberaler drivit under en längre tid. Där ingår att tydliggöra akutsjukhusens roll, så de kan fokusera på de svårast sjuka. Därför behövs det fler vårdplatser på sjukhusen – och i Stockholms län har vi vänt trenden, antalet vårdplatser ökar nu och ligger över rikssnittet.

I dagens och framtidens vård ingår en stark primärvård, med vårdcentraler som kan ta hand om allt större vårdbehov, med husläkare, distriktssköterskor, dietister, psykologer med flera professioner, för fysisk och psykisk hälsa. Därför miljardsatsar vi på vårdcentralerna i länet under denna mandatperiod – och det ska vi fortsätta med. Därför har vi också sett till att resurserna fördelas efter vårdbehov, så att äldre och andra patienter med större behov kan få mer tid. Och därför arbetar vi för att fler ska få en egen namngiven husläkare – vilket hundratusentals fler länsinvånare nu har, jämfört med 2018.

Vårdcentraler och husläkare kan och ska också ta emot sina patienter vid akuta vårdbehov. De uppmuntras ha öppet också utanför kontorstid. Men när det är för bråttom, eller vårdbehoven för komplicerade, behövs en nivå till. På närakuten kan man ta emot och även färdigbehandla de flesta och vanligaste akuta tillstånden och skadorna. Med labb, röntgen och ambulansintag är man en mycket effektiv akut. Under 2021 handlade det alltså om över 350 000 patientbesök i länet; över 13 000 i Norrtälje. Det är orimligt att alla dessa skulle behövt åka till akutsjukhuset.

Menar Sverigedemokraterna på allvar att alla med benbrott, till exempel, ska åka till stora sjukhusakuten? Hur länge ska de behöva vänta där? Och hur ska akutsjukhusen ha möjlighet att ta emot hundratusentals fler patientbesök?

Vården i Stockholms län och Norrtälje har uträttat stordåd under pandemin. Nu behövs tid och resurser för återhämtning, och möjlighet att både ta igen uppskjuten vård och ta hand om de nya vårdbehov som uppstår. Vi har satsat över 2,2 miljarder i budget och därefter ytterligare miljonsatsningar för just denna återhämtning (13,5 miljoner extra är på väg till Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) och Tiohundra). Och vi kommer att fortsätta den långsiktiga satsningen på vården – rätt vård på rätt plats för varje patient. På vårdcentralen, sjukhuset eller närakuten.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd

Amelie Tarschys Ingre (L), vice regiongruppledare och regionrådskandidat

Robert Beronius (L), kommunalråd och regionkandidat